Risktvåan i Halmstad

Risktvåan för bilkörkort

När du går din utbildning för att ta bilkörkort så finns det två riskutbildningar som är obligatoriska att genomföra innan du får lov att göra kunskaps- och körprovet.

Halkbana i Halmstad

Risktvåan bil eller halkan som den oftast kallas är en praktisk övning som genomförs på Kristinehedsbanan i Halmstad. En lärare från den trafikskola man är inskriven på håller i själva kursen och oftast är man fyra elever från samma skola som är med.

Kristinehedsbanan drivs av Mats som är banchef och lärare, och den som ansvarar för att utbildningen bedrivs på det sätt som Transportstyrelsen kräver. Mia Pia jobbar på kontoret. Åke jobbar som lärare och har hand om de elever som bokat halkan privat.

Halkbanans historia

Lite kort om halkans historik. Första halkbanan togs i bruk 1969, kravet för att gå halkan började år 1974 och då var det på banor som Kinnekulle, Göteborg, Kumla och Gillinge. I dagsläget så finns det 24 trafikövningsplatser tillhörande TÖP och 17 anläggningar tillhörande Skid-car.

TÖP – en sammanslutning av 24 trafikövningsplatser runt om i landet. Det finns olika typer av halkytor såsom plåt med olja eller vax – Zorcon – Epoxi – Densiphalt – Polyuera, i Halmstad använder vi Polyuera.

Skid-car – Detta system består av en stålram som är ansluten till upphängningen av ett fordon med stödben både fram och bak. Genom att använda en elektrohydraulisk pump och en manuell styrenhet kommer skidcar systemet överföra vikten på fordonet till pivothjulen. Denna viktöverföring förändrar fordonets friktion mot vägen så att man på ett säkert sätt kan visa farliga förhållande för föraren i utbildningssyfte.

Krav på halkutbildare

  • Det ska finnas en godkänd utbildningschef
  • Det ska finnas en utbildningsplan på plats
  • Utbildning av lärare
  • Lärare ska godkännas av Trafikverket
  • Slutskedet av utbildningen för att kunna nå målet

Information om risktvåan för bil

Tanken med övningarna som man genomför på ett inhägnat område är att man ska få känna hur det känns att ”misslyckas” på olika väglag. Man ska få en eftertanke och ha förståelse hur bilen och människan reagerar i farliga situationer ute i trafiken och det som är viktigast, hur man faktiskt kan undvika att hamna i farliga situationer.

Praktisk del i riskvåan

I risktvåan genomför man två praktiska moment på två olika banor, den ena kallar vi kurvan och den andra rakan. På de olika banorna får man olika uppgifter man ska utföra och även få en chans att utföra övningarna på ett trafiksäkert sätt. Mellan övningarna träffas man utanför bilarna för att där kunna reflektera och diskutera hur det har gått. Diskussionen är en viktig del av utbildningen som också visar din lärare att du förstått innebörden av de olika övningarna. Man sitter i en varsin bil och instruktionerna får man via radio. Bilarna man kör är eldrivna och automat.

Teoretisk del i risktvåan

Det teoretiska momentet är säkerhetshallen. En spännande, intressant uppbyggd hall där vi går igenom olika risker och situationer. Det kan vara allt från hur däcken ska se ut, airbags och deras funktion, last i bilen och mycket mer.

Många har hört talas om krocksläden och vältbilen, detta är två moment i säkerhetshallen som vi rekommenderar att man testar men det är självklart frivilligt och har man problem med nacke/rygg eller är gravid så får man inte lov att utföra dom.

Riskutbildningarna har inga konkreta krav på vad som krävs för att bli godkänd, det viktigaste är att man följer de instruktioner man får och är delaktig i diskussionerna.

Hur länge är man godkänd?

En godkänd riskutbildning är giltig i 5 år och rapporteras till Transportstyrelsen direkt efter att den är genomförd.

Det är naturligt att känna nervositet inför halkan, man vet ju inte vad som ska ske men de flesta går därifrån och tycker att det har varit en lärorik och rolig dag